linaaa

älskade mormor.

kan inte hitta ord som är tillräckliga för att förklara hur mycket jag saknar dig och vilket stort tomrum du lämnat efter dig. allt känns så overkligt. du finns inte kvar hos oss längre :'( jag älskar dig och jag vet att du kommer vaka över mig i resten av mitt liv. kanske sitter du och morfar just nu tillsammans och tittar ner på oss och tar hand om oss. jag vill tro det. jag vill tro att du alltid kommer finnas runt omkring mig. i mina minnen, överallt.

jag kommer aldrig glömma alla våra frukostar i lervik. när vi satt på trappan upp till altanen i solen på varsin kudde och jag åt "skräddad längtan" och vi matade fåglarna med ost. jag kommer aldrig glömma hur du lärde mig vilken fågel som var vilken. jag kommer aldrig glömma alla dom långa bilresorna ner till frankrike när du bjöd på läkerol och klappade mina fötter när jag mådde dåligt. jag kommer aldrig glömma dina fina solhattar och ditt vita hår. allt det här bär jag med mig... för alltid.

R.I.P mormor.
vi ses i himlen!