as always

saker som "lovas" men inte hålls gör ondast. när du säger en sak i ena sekunden för att i nästa helt verkat ha glömt bort skär det i mitt hjärta. varför säger du ens något i första stund? varför glömmer du bort det i nästa? är det ett sätt för dig att smita undan för tillfället? tänker du att jag kommer glömma bort det du säger iaf så det spelar ju ingen roll? tyvärr, jag kommer ihåg allt för väl. jag hoppas, längtar och sen vips... så trycks jag ner. alltid!

det slår aldrig fel!

förövrigt hatar jag franskan. otippat va?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback