skum, skummare, skummast =D

jag fungerar precis som jag alltid trott, eller misstänkt.
såhär är det; jag fungerar som bäst under stress. när jag är som närmast på att ge upp blir saker bäst gjorda. detta förstör väldigt mycket för mig samtidigt som det är skönt att veta att jag alltid klarar allt, eller... nästan allt kanske. men hur som helst. nu är det iaf såhär... jag sitter med min hemtenta å jag är ute i god tid för en gångs skull. 3 sidor av 5 är totalt klara å jag har allt material jag behöver för dom 2 sista. hur skönt som helst. men tillbaka till mitt problem nu. alltså; eftersom jag har kontroll å all den här tiden på mig... så gör jag inget nu. vilket är helt stört. för vore det inte mkt skönare att bli klar med allt idag å ha hela morgondagen på mig att korrekturläsa? jovisst. men jag funkar inte så. men jag önskar att jag gjorde det. nu är det väl kanske inte så att jag istället sitter å kollar på teve, men det jag gör är inte lika skärpt å känns inte lika bra. alltså det jag skriver. men det är kanske bättre än inget...
helst av allt vill jag ha press å stress. jag vill bryta ihop, slänga saker på mamma å skrika att hon är cepe för att sen låsa in mig på rummet med hotet om att jag hoppar av skolan. för när jag sedan lugnat ner mig... då fungerar jag som bäst. då blir allt jättebra å jag blir kanske inte alltid nöjdast, men resultatet talar för sig självt. VG fick jag ju senast detta hände. frågan är då vad som är bäst... fortsätta nu direkt eller vänta på stressen å pressen? svårt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback