besvikelse

jag orkar inte känna besvikelse efter varje gång vi pratat. besvikelse över att vi inte har mer att säga varandra, besvikelse över att du "hellre badar och sover" än att träffa mig sista gången på länge, besvikelse över att jag alltid tror och hoppas hitta något jag missat förut... men som jag varje gång inser är meningslöst. för det kommer alltid vara samma gamla vanliga du och jag. jag blir besviken på mig själv för att jag alltid hoppas och tror på mer än vad jag någonsin kommer få av dig. och jag är besviken på mig själv för att jag varje gång blir ledsen när jag inser detta. men jag har gjort mitt val... och får väl helt enkelt leva med att vara besviken.

fredag drar jag till gotland. en vecka senare är det kreta. ska bli så grymt skönt att lämna allt skit bakom mig. fan va jag längtar bort! jag behöver hitta mig själv...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback