tankar i massor

såg just grey's anatomy. fastnade för orden "stop chasing me, if you can't catch me".
det är väl typ så allt känns just nu. med dig. med oss. varför? varför igen? det är liksom inte okay. det är inte okay att dra in mig i din berg- och dalbana. inte igen. jag har redan gjort det. flera gånger. det gör ont. det gör verkligen ont. du har inte den rätten. inte nu. inte igen. jag känner mig så otroligt billig. som nåt du tar för givet. men det funkar inte så... inte längre. jag finns inte här när du känner dig ensam, när du misslyckats med andra. jag förstår inte vart du fått den idén ifrån. det gör mig ledsen. jag är inte här på jorden bara för dig. inte det minsta. jag vill gå vidare, men du verkar inte vilja låta mig? men newsflash - du måste. du måste släppa mig. vi kommer aldrig vara ett vi igen. inte på det sättet. det är för sent nu. det funkar inte. jag kan inte. jag känner inte så. inte alls längre. du är inte samma person för mig. jag känner inte dig - du känner inte mig. vi har inget gemensamt. det vet vi. eller jag vet. och du verkar ha vetat det senaste turen. vad är det som är skillnad nu? att jag har gått vidare? att du inte fick den andra? åh. suck. jag vet för mycket för att du ska kunna komma undan för lätt. tyvärr. men du kan inte ta konsekvenserna för ditt handlande. du kunde inte senast och du kommer inte kunna nu. jag vet inte varför du lurar dig själv. du tappar fokus. du missar det viktiga. eller det jag tycker är viktigt. så länge allt sker på dina villkor är det okay. men det funkar inte så. inte nånstans.

jag kan helt enkelt inte. jag vill nog inte heller... jag trivs med mitt liv. mitt liv utan dig. men varför kan jag inte släppa dig helt? varför vill jag både ha kakan.. och äta den? HJÄLP =S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback