måndagstankar

nu har jag varit vuxnast å deklarerat. det betyder extrapengar till mig runt midsommar. GREAT!

ibland gör du mig bara så ledsen. å jag blir så pissed på mig själv som låter dig göra mig illa, varje gång. varför kan jag inte bara inse att vi inte kommer kunna umgås med varandra å vara kompisar utan att någon blir sårad? i de flesta fall (eller i alla kanske?) är det ju jag som får ta emot det hårdaste slaget. jag vet inte var jag har dig. jag vet inte vad du vill. å jag vet absolut inte vad jag vill. VARFÖR ska det vara så sjukt svårt för? jag önskar mig ett lätt liv. ett lyckligt liv. förtjänar inte jag det? jag förstår inte vad jag gjort som säger motsatsen...

jag vill flytta. börja om från början, i en egen lägenhet. där det bara är jag som bestämmer. fan va underbart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback